Från och med att den svenska kungen Gustav II Adolf (1594–1632) hade landat med sin svenska här på den nordtyska ön Usedom den 6 juli 1630 intensifierade de prosvenska och svenska publicisterna utgivning av illustrerade flygblad. I dessa flygblad avbildades den svenska kungen för det mesta som en militärisk kraftfull fältherre, en hjälte tagen ur den grekiska mytologin eller det gamla testamentet, „lejonet från Norden” eller till och med som läkare. I flygbladspropagandan framställdes Gustav II Adolf oftast som en kristen krigare, även kallad miles christianus. I detta arbete behandlas bilden av Gustav II Adolf inom illustrerade flygblad. Det har jobbats med en egen sammanställd samling av samtida illustrerade flygblad. Dessa flygblad finns alla på Kungliga biblioteket i Stockholm och är förtecknade i den så kallade Snoilsky-katalogen. Baserat på denna samling har den ikonografiska utvecklingen av Gustav II Adolf, mellan hans landstigning på Usedom den 6 juli 1630 och hans död i samband med slaget vid Lützen den 16 november 1632 och därefter, arbetats fram. Enligt rådande konsensus inom forskningen av flygblad förblev Gustav II Adolf fram till 1634 – maximalt till 1635 – en del av den protestantiska publikationsverksamheten. I detta arbete diskuteras möjligheten att den svenska kungen trots allt förblev en del av denna ännu längre än vad man tidigare hållit för givet. Efter analysen av de illustrerade flygbladen följer en katalog av de exemplar som valts ut och beskrivits i detta arbete. Denna katalog avbildar å ena sidan de analyserade flygbladen och återger å andra sidan en ordagrann transkription av de valda flygbladen. Betydelsen av denna katalog ligger däri att samlingen av illustrerade flygblad på Kungliga biblioteket aldrig tidigare har bearbetats och publicerats som en individuell katalog. Därtill ligger betydelsen i att källmaterialet metodologiskt öppnat upp för ett nytt forskningsområde när det gäller flygblad och dess illustrationer. Det vore önskvärt att de olika nationalbiblioteken i framtiden skulle kunna offentliggöra transkriptionen av flygbladen. På så sätt skulle framtida arbeten inom forskningen av flygblad och inom många andra social- och kulturhistoriska områden förenklas och dessutom skulle analyser av källmaterial bli mer precisa.weiterlesen